Näste spelare att beskriva månaderna som gått är #20 – Mannen som både har höfter och kryddburkar. Eller hur var det?
Hur skulle du sammanfatta fotbollssäsongen i Kämpetorp?
– En bra början och ett gott slut, men däremellan mycket grusade planer.
Starkaste matchminnet?
– Tommys (#13) rensning som gick in. Konstgräset och Ulf Elfving på Östermalms IP. Och så glädje-SMS:et jag fick till sjuksängen från förbundskaptenen efter vinsten mot Guldränderna intill Kaknästornet.
Med facit i hand, vad har du för åsikter om det nya spelsystemet som infördes efter drygt halva säsongen?
– Som hjärnan bakom kryddburkarna kan jag förstås inte annat än höja den till skyarna. Bättre fart på kanterna, fler passningsalternativ i mitten och bra positioner i försvarspelet. Men vi kanske borde ha tränat på det innan match, det var väldigt virrigt första gången.
Hur var din form i år egentligen?
– Mer som Niklas Alexanderssons än som Henke Larssons, för att använda sig av två jämngamla jämförelseobjekt. För låg högstanivå, kan man säga. Tappade för mycket boll, utmanade för lite och sköt för ofta utanför. Men en helikopterfint blev det i alla fall.
Om det blev en korpengala i år, vem skulle du vilja ge priset årets mål respektive årets spelare?
– Det är nåt visst med backmål. Så Tommys tidigare nämnda rensning eller Jons (#6) nickskarv framför ögonen på en utrusande målvakt på mellanhand. Årets spelare kan utan tvekan Martin (#1) bli igen, han höll hög klass varje match. Nyförvärvningen Holgersson (#16) imponerade också på mig, och vann ju skytteligan.
Foto: #10 (Arkiv)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar