tisdag 27 maj 2008
Se likheterna med landslaget
Svenska landslaget gjorde en Mardrömselvan igår kväll:
De spelade dåligt mot ett sämre lag och en defensiv spelare snubblade in ett mål.
Men det fanns fler likheter!
När Bloggen igår frågade samtliga spelare i Mardrömselvan ”Vad ska du göra på din spellediga måndag” var det ingen – noll personer – som meddelade att de skulle se landskampen mellan Sverige och Slovenien. Det kunde behövts. För det fanns likheter:
Landslagets Gabriel Arthur: Henrik Larsson, småbarnspappan med den rakade skallen var nära att näta med pannan. Spänsten och orken svek inte trots åldern.
Landslagets Martin Gylje: Isaksson. Självklart. Höll nollan, men var ute och simmade i några fasta situationer. Kunde blivit förödande för resultatet – och karriären.
Landslagets Tommy Johansson: En kombination av Ljungberg och Lagerbäck. Lagkapten Fredrik Ljungberg satt på bänken med en öm fot. När journalisterna frågade om han var petad blev Lagerbäck rasande. Temperamentet, svordomarna och löpviljan – allt finns där!
Landslagets Tommy Håkansson: Johan Elmander. En striker som inte gjort mål på hela säsongen och snubblade bort sina chanser.
Landslagets Peter Rolandsson: Christian Wilhelmsson. Snabb, teknisk – och utan framgång i målskyttet.
Landslagets Jesper Harrie: Fredrik Stoor. En spelare som sällan dyker upp, men som alla blir imponerad av när han spelar. Borde tas ut oftare. Ansvarsfull, pålitlig och taktisk.
Landslagets Per Bengtsson: Daniel Majstorovic. En fullständigt livsfarlig spelare att ha längst bak i EM. Slog felpass på felpass mot mittfältet och vände ofta hemåt för att spela målvakten.
Landslagets Jon Edergren: Daniel Andersson. Jobbar hårt och tar på sig en ledarroll han inte vill ha.
Landslagets Fredrik Karlsson: Tobias Linderoth. Ingen vet om han kommer. Gör han det blir det bra. Säker och slagtålig mittfältare som även kan göra mål!
Landslagets Fredrik Hurtig: Nummer 10, Zlatan, satt skadad på bänken. Som vanligt.
Landslagets Alberto de la Cruz Martinez: Kennedy Bakircoiuglü. Sprang och sprang, fintade och fintade. Missade och missade.
Landslagets Mårten Leo: En blandning av rutinerade spelare: Allbäck, Alexandersson och Svensson. Samtliga saknar dock Leos känsla för fula tjuvnyp och otillåtna knep. Det kanske skulle behövts.
Landslagets Johan Grundberg: Kim Källström. En hårdskjutande stjärna som aldrig kom. In.
Text: #11
Foto: #10
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vilken fantastisk jämförelse!
SvaraRadera#6
och vilken fanataskt sågning!
SvaraRaderaMen stor underhållning! :)
SvaraRadera#10
Mycket stor underhållning!
SvaraRaderaMen det kommer vända både för ME o landslaget när motståndet blir lite bättre.
#9